Vaknade upp i morse av att tango skäller och ville inte sluta, så efter ett tag fick man ju gå upp. In i duschen, på med kläder och käka lite. Tittade till min mobil och ser att Johanna hade ringt, ringde upp och pratade lite med henne (gud vad jag saknar henne)
Var lite i trädgården och hjälpte till lite, sedan gick jag till Sambos:arna + David så åkte vi till Mcdonalds(jag käkade inte, ville bara ha sällskap). Och nu är man i deras lägenhet.

Igår var det "påskfest" (lr hur man ska kalla det) i Åsa och det var sådär. Visst, människorna var trevliga osv, men det jobbigaste var att se alla paren som myste och pussades... Yes, just my luck....innan detta pratade jag med Johanna i tel, "nu ska du ha kul, se vad du hade missat om vi skulle vara ihop nu" (att festa osv)
Sånt spelar ingen roll, jag skulle hellre stanna hemma i flera år för att ha dig, än att vara ute och festa och förlora dig för alltid....jag vet vad jag vill...

I alla fall så senare på kvällen var det direkt hem...

Nu senare idag ska jag på en påskfest/middag i Mölndal, så får se hur det är. Frågade Johanna om hon ville med men som väntat blev svaret nej (försöka går ju alltid) så åker dit ensam.

Man säger alltid att man ska kolla framåt, tänka på framtiden, sure man gör ju det. Men nånting jag har fastnat för är historian. För oftast när man är deppig och vill gräva ner sig och aldrig visa sig igen är just att tänka på det fina och roliga som har varit. Tänker på så sjukt mkt, första gången man såg på film tillsammans, gick på bio, höll händer, skrattade tillsammans, träffade varandras familjer, åkte buss tillsammans, pussade varandra.... så sjukt mycket.
Men där kommer ju problemet också, man skapar väl bara problem för sig själv genom att tänka på det som har varit. Man måste tänka framåt... men då ser jag oss tillsammans där också.... fan vad jag e hopplös...